Femundsmarka

Började turen på Valdalsfjellets parkering. Vi skidade uppför backen mot Rundhögda och till en början var det väldigt mjuk snö så skidorna gick igenom, det första höjdmetrarna  blev otroligt kämpiga.

Efter ca en timma var vi uppe på högsta höjden. fin utsikt, både söderut och norrut i passet, snön här uppe var mer hård och den bar oss väldigt bra.

Ganska snart började en nedförsbacke mot lilla Grövelsjön,, Var på en lättare skidåkning fortsatte ca en timma. 
Vi tog lunch innan vi kom upp mot Elgåhognas nedre del och vi tog lä mot vinden med hjälp av tarp.

Efter lunchen gick vi i en liten dalgång vid Elgåhognas östra sida Och här dök ett gäng renar upp som sprang nedför berget.
Nu passerades Linnéstigen mellan Svuku och Grövelsjön där tog vi sikte mot berget Rönnsjöruten och vi slingrade oss nedför berget emellan små björkar.

Efter ca 2 timmar kom vi fram till tältplatsen nere vid sjön Med utsikt mot bergen. Vi eldade och lagde gott käk på pannan.
Det blev snabbt kvällen och tältet lockade och till en början var det kallt för fötterna. I anslutning till tältplatsen dök ett gäng ripor upp och pratade mig till sömns. Sov helt okej den natten men vaknade runt 7 av kompisen som var uppe. Jag gick upp och lagom tid till solen kom fram bakom berget. Oerhört fint!

Frukost i form av gröt och kaffe avnjöts innan tältet revs och vi fortsatte turen längs med sjön i 1 km. Nu fortsatte leden vi följde upp på land och den följdes cirka 2 km varpå vi gick av och skidade upp mot en höjd där vi fick fin översyn mot älven Varga som vi skulle passera. Vi fick en fin utförsbacke i ett bra tag där vi fick åka på skrå och slalom mellan träden innan vi kom ner till älven.

Nu stötte vi på ett problem då älven var bred och öppen, jag började spana eventuella överfarter innan kompisen kom ner till älven. 
Jag hittade turligt nog en skoterbro nedströms som vi kunde ta oss över . Där sparade vi tid och energi!

Nu blev de först ett slalomåkande uppför bland träd och kullar ett bra tag innan vi nådde trädgränsen där kullarna försvann och det blev mer en ihållande stigning upp mot Digerhognas fot. Riktigt seg backe som aldrig tog slut och med solen och vinden emot.

Utsikten som kvitto var värt allt slit då man fick se bergen bakom oss som vi haft vid tältplatsen. 
Nu planade backen ut och det blev en liten lättare skidåkning en stund innan vi skulle ta oss ner i höjd bakom Lifjellet och Digerhogna. De sista 5 km blev riktigt jobbiga med snö som brast och små kuperat. Det var en underbar syn att se bilen när vi väl kom fram.  Det vi lärde oss av denna turen är att planera bättre med tanke på hur varma dagar det blev. Men fint fick vi.